Image
Å ena sidan
Å andra sidan
Å tredje sidan

Att få möjlighet att sätta sig in i nya perspektiv och se flera sidor av verkligheten är en grund för att skapa sammanhållning, förståelse och tolerans i vårt samhälle. Om förutsättningarna och förtroendet för våra fria, redaktionella medier försämras, så är det inte bara Sveriges redaktioner som är hotade – utan hela vår demokrati.

Varför behövs det?
Vad kan jag göra?

Om initiativet

De senaste decennierna har demokratin i världen varit på kraftig tillbakagång. Idag lever nära hälften världens befolkning i länder som saknar fria och rättvisa val. När auktoritära krafter tar över är det i regel de fria medierna angrips först.

År 2014 bedömdes 25 länder ha en "bra" pressfrihetssituation, tio år senare hade det minskat till bara 8 länder – som tillsammans motsvarar mindre än 1 % av världens befolkning. Även Sverige tappar placeringar på pressfrihetsindexet – dels beroende på ny lagstiftning som urholkar öppenheten och transparensen i samhället, dels beroende på ökade hot mot journalister.

Och vi vet att journalistik gör skillnad. Det kan förstås handla om historiska avslöjanden som IB-affären eller Swedbanks medverkan till pengatvätt i Baltikum – men journalistiken gör skillnad dagligen, runt om i hela landet. Allt från grävande journalistik om oegentligheter hos kommunen till rapportering som leder till att ett övergångsställe blir mindre farligt för barn på väg till skolan.

I stort och smått är journalistiken en grundpelare för demokratin i ett samhälle. De redaktionella medierna har utgivare som har juridiskt ansvar för innehållet, och det som publiceras har genomgått en redaktionell process. De ger oss flera sidor av verkligheten och därigenom får vi inte bara bredare kunskap och information, det skapar också sammanhållning, förståelse och tolerans i vårt samhälle.

Nu är det kanske viktigare än någonsin att bygga ett starkt immunförsvar mot påverkanskampanjer och desinformation, och det gör vi genom att stärka fria redaktionella medier och lokalt förankrad journalistik. När publicistikens förutsättningar försämras är det därför inte bara Sveriges redaktioner som hotas, utan faktiskt hela vår demokrati.

Ett passivt förhållningssätt idag kan kosta oss en försvagad demokrati som tar lång tid att återuppbygga.

Källor: Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, Svenska FN-förbundet

Aktuellt

Featured image for “Testinlägg”

Testinlägg

Här skriver vi texten till inlägget…
Läs mer
Image
Image

Demokratiresan

en dialog om medier, politik och demokrati

I en tid av snabb samhällsförändring och ökad desinformation är en stark demokrati viktigare än någonsin. Demokratiresan är ett initiativ från Tidningsutgivarna (TU) där vi reser runt i Sverige för att möta politiker och journalister i samtal om mediernas roll i vårt demokratiska system.
Läs mer

Visste du att...

71%

av 18–39-åringar tar regelbundet del av nationella nyhetsmedier, jämfört med 90% av 40–65-åringar.

67%

av de som regelbundet tar del av morgontidningar är intresserade av politik, jämfört med bara hälften av de som sällan eller aldrig gör det.

73%

av de som regelbundet tar del av morgontidningar är nöjda med demokratin i Sverige, jämfört med 63% av de som sällan eller aldrig gör det.

58%

 av yngre vuxna (18–39 år) som regelbundet tar del av  lokala morgontidningar är intresserade av kommunal politik, jämfört med 36% av de som sällan eller aldrig gör det.

Image

Djupdykning

Det finns gott om forskning på området – inte minst från internationellt håll. Här har vi samlat rapporter och studier för den som vill veta mer.

Läs mer
Image

Det här kan du göra

Se Flera sidor

I en komplex värld är det lätt att söka enkla svar, men verkligheten är sällan enkel. Försök att hitta flera perspektiv av sådant du läser, och ta ansvar för det du delar vidare.

Dela med dig

Berätta för andra varför detta är viktigt – dela gärna en länk till den här sidan till exempel. Du kan också läsa på om vad forskningen säger eller tipsa om vår sida med Frågor & Svar.

Prenumerera

Prenumerera på en tidning – kanske din lokaltidning behöver lite kärlek?

Närmaste redaktion hittar du här.

Image
Image

Nyhets­användningens betydelse för demokratin

rapportFörfattare: ulrika andersson

Image

Den här rapporten tar sig an frågan om vilken betydelse användning av nyhetsmedier har för demokratin. Vilken roll det spelar för människors politiska intresse, deras bild av demokratin, benägenheten att rösta i politiska val – och hur man upplever sig kunna förstå och påverka politiken.

Läs den här
Image

Flera sidor av

Förändring sker snabbt – vi ser det varje dag, och det märks kanske extra tydligt i vår bransch. När mediekonsumtionen i allt större utsträckning sker på plattformar som saknar ansvariga utgivare och redaktionella processer, så lämnas också fritt spelrum för hot och hat, desinformation och påverkans­kampanjer. Redaktionella medier är en grundpelare i arbetet med att bygga och behålla ett starkt immunförsvar mot detta – ett immunförsvar som kan komma att vara helt avgörande för vårt demokratiska samhälle.

I en komplex värld är det lätt att söka enkla svar, men verkligheten är sällan enkel. I dagstidningarnas uppdrag ingår att se och berätta om flera sidor av sanningen. Det som publiceras har genomgått en redaktionell process, med ansvariga utgivare som har juridiskt ansvar för innehållet. Att få möjlighet att sätta sig in i nya perspektiv och se flera sidor av verkligheten är en grund för att skapa sammanhållning, förståelse och tolerans i vårt samhälle. Om förutsättningarna och förtroendet för våra fria, redaktionella medier försämras, så är det inte bara Sveriges redaktioner som är hotade – utan hela vår demokrati.

Så var börjar man? Jo, demokratins vagga finns precis runt knuten. I Borås och i Rosengård, i Kalix och Stegesund. Under fikaraster och runt middagsbord. Här spelar journalistiken en avgörande roll. Den ger människor insyn och verktyg att delta i demokratiska diskussioner, den ger en mångsidig nyhetsbevakning och lyfter frågor och perspektiv som annars inte får ta plats.

Vi behöver politiska åtgärder som ser till att skydda och förbättra förutsättningarna för en fri oberoende journalistik. Ett passivt förhållningssätt idag kan innebära en försvagad demokrati som kommer ta tid att återuppbygga. En snabbrörlig omvärld kräver snabbrörligt beslutsfattande, och vi kan inte vänta.

Vår önskelista

Säkra förutsättningarna för en fri oberoende journalistik i hela Sverige och Europa

Ekonomiskt långsiktig hållbarhet för fria redaktionella medier

Rättvisa konkurrensvillkor mellan publicisterna och globala plattformar

Värna lokalpressen, som lyfter frågor och perspektiv från hela landet